Serendipity: Längs med kusten vi far

Färden går vidare från Dunedin till Oamaru. Utsikten, ursäkta tjatet men den är outstanding. Jag har inte sett hela världen men ganska mycket och ingenstans har jag sett något liknande.
Vi började med att åka ut till en halvö där albatrosser håller till när de ska fixa nya små bebisar, eller albertinor kanske de heter? Det påstods även finnas pingviner men inte faan kunde vi se några i frack. Men om vi betalade x antal dollar så fick vi åka med en båt som skulle visa hur de såg ut. Allt handlar om att tjäna pengar på turister. Samma med albatrosserna. 55 dollar för en guidad promenad runda för att se dessa pampiga fåglar med 3,5 meters vingspann. Vi tyckte att 110 dollar vart mycket och avstod. Det finns säkert nån bra film på internet?
Jaja vi är trista men nån måtta på penga utkramande får det vara.

Vi drog vidare för att spana in runda spelkulor modell större som jätten Jorm kastat på stranden. Boulders i Moeraki hette det. Återigen kostade det. 4 $ för att komma ut på stranden men det tyckte vi var rimligt så vi slog till på stort. Det var rätt balla bollar som låg där i vattenbrynet och spanade. De bildades för 60 miljoner år sedan och de största tog 4 miljoner år att bli spelklara. Det kallar jag för framförhållning...

Sen var det proviantering i Oamaru på deras typ Ica.
Om ni vill se en freakshow i realtid måste ni åka hit. Vi höll faktiskt på att skratta ihjäl oss. Dessa människor finns inte ens i den elakaste ironiska fantasin man kan hitte på. Detta måste upplevas on site. Man borde ordna guidade resor hit för att se The unbelievable ugle people. Skäggiga damen på Kiviks marknad påminde om Greta Garbo jämfört med vad som hasade mellan gångarna. Man behövde inte se dem ty lukten när de passerade hade fått döda att stå rakt upp i sina kistor. Cool.
Men seriöst, alla ÄR SÅ IN I HEL*ETE fula så det är inte sant!! Klädsmaken ligger inte långt efter den heller! Obs det var 5 gr och mulet, mamman på cirka 100 pannor kolesterolad fett (och en av hennes 5 barn) var barfota, hade kortkorta nylonshorts och prickig täckjacka med otvättat hår samt tatuerad upp längs båda benen och hela halsen. Ena dottern hade gummistövlar,solkig klänning, trasig gammal herrduffel och en björnskinnsmössa, samtliga går naturligtvis barbenta visandes grisskära ben som antingen är på tok för magra eller fläskiga tryffelsvinslägg.
Och nu är jag faktiskt positiv!
Bilarna på parkeringen hade fått en skrothandlare i Arlöv att dregla. Ingen, jag lovar, hade klarat 1 minut på en svensk bilbesiktning.
Husen matchar folket säger Karin som är ligans husoman. Håller med säger kapten som bara gillar flytetyg.
Låter jag negativ? Tvärtom resan är jättekul, vi äter gott, ser massor och alla vi pratat med är supertrevliga, snälla och hjälpsamma. Inget snorkeri eller fisförnäma stroppar här inte. Bara vanligt folk som hade lite otur när gud skulle designa deras yttre....
Hon la allt krut på naturen och landskapet istället!