lördag 4 augusti 2018

Skottlands högsta berg, Ben Nevis



Vi låg strax intill men inte fan syntes ens en liten stenflisa i dimman

Regnat det bara öser ner i Highlands

Omysigt i Skottland tycket den skånske sälen
Nedför Neptunes staircase


Kom vi aldrig upp på. Det regnade, dimman låg tät som i Lützen 1632 och ganska kyligt var det också. Seglare kan bli bekväma och det blev vi med. Tiderna för slussning passade lite illa och vi kunde inte komma ut ur kanalen så det blev lite uppehåll vid Banavie eller Neptunes staircase som de också hette. Det var 7 eller kanske 8 slusstrappor att halka nedför , vi tappade räkningen faktiskt.

Slusspersonalen var sen länge pensionerade, en dam och herre som i sakta mak gick mellan slussportarna. Ingen brådska kunde anas bakom deras starr glänsande ögon. Överlag så var ju kanalåkandet ganska odramatiskt. Minne från slussningarna är alla nyinköpta fenderskydden som blev gröngråa av alla skitiga slussportar med alger och annan gegga. Men de skyddade ju sidan såsom det var tänkt. Det blir en trevlig sysselsättning att vaska dem rena i någon hamn senare kanske.
Under stillaliggandet passade jag på att byta impellern. Den har gått i fyra år och 800 timmar så jag tyckte det var dax. Det var en Johnson impeller som var i perfekt skick. Kanske onödigt att byta? men nu känns det ändå lite bättre. Satte in en Penta original för deras pumphus, så fpr vi se om den håller lika länge som jänkare impellern!


Impeller på en båt för den som inte vet hur de ser ut.
Den suger in vatten till att kyla motorn med. Vansinnigt viktig manick!!


Vi kom i alla fall ut och siktade på Oban, en liten stad där det av en ren händelse råkar ligga ett destilleri med samma namn. Från 1780 eller nåt. Lika gammalt som huset på Djurgården där matte Karin och Loppan för närvarande svettas i 30+ graders värme.

Samtidigt fryser vi koddarna av oss här där det bara är 11,5 grader i vattnet. Konstigt på nåt sätt. Hörde från Nisse på klubben att de hade 27 grader i vattnet ute i Evlinge så till och med han hade badat! I kalla Östersjön blir det så varmt men i Skottland som ändå ligger på Halmstad latitud är det så kallt. Borde väl vara närmare 20?

Jaja nu är det som det är här.  Kölsvinet trivs i alla fall och kramar om våra pilsner så de håller ju samma låga 11 grader. Inget ont som inte har något gott med sig. Hittade äntligen Innis & Gunn öl för 1,5£. Har inte varit lätt. Min favvis pilsner!
Oban ja, vi har en 2 år gammal Reeds almanack, (seglarnas bibel i dessa farvatten) så vi missade en helt ny marina inne i stan. 
Speedbåten, Kapten liknar Molle? 


Vi gick till den som fanns angiven, vilken ligger på ön Kerrera strax intill. Nu har de gratis speedbåt varje timme så det är lugnt.

Mumsig
Tanken var att gå på whiskytour idag men det var fullbokat så vi får ligga en extra dag för att kunna gå den. Är vi nu i Whiskyns hemland så bara MÅSTE vi gå en timmes tur för att lära oss varför det är så gött i gommen med en virre. 

Lasse tog naturligtvis tillfället i akt att köra tvättmaskin så den har gått på högvarv. Nu är allt rent igen ombord. Tur Lasse är med. Han är mer noga med sånt än jag själv.

Muggens avloppsrör satte igen, igen. Den brukar klegga ihop efter cirka 4-5 veckors användning. Det är själva avloppsslangen från tanken och överbord som strular. Troligen är det 25 års kalklagringar som har gjort att diametern krympt och det blir knas. Men som tidigare så är det snabbt åtgärdat genom att köra upp en slang bakvägen och rota runt lite så släpper det. Med hjälp av gummibåten är det en enkel match men det luktar ju inte så gott…… Tre tvagningar med rengöringsmedel måste till.

Idag tog vi då en sväng in till Oban city för att reka inför morgondan. Hungern brände i magen efter vaskeriet och rörmokeriet och vi bestämde oss för att äta på slabbiga syltan längs färjeterminalen där det satt horder av fish&chips älskande skottar och mumsade. Lite trist är det ändå att se hur deras små barn redan i tidig ålder sitter och klämmer i sig friterad mat på längden och tvären med svåra obesitas problem redan innan de är 10. Jag har aldrig varit nån vän av F&C men tänkte att ok, jag skall ge det en sista chans.
Inte fan var det gott denna gång heller. Samma tyckte den skånske sälen. Det är nåt fel på oss? Varför smaskar skottarna och limejosare (gammalt sjömansuttryck för engelska sjömän) i sig detta men vi gillar det inte? Vi lovade oss själva att aldrig mer beställa denna engelska nationalrätt.

Stegen styrdes mot Julies cafe, en av Tripadvisors rek caféer och deras hallon tårta/Cheesecake var makalöst god. Vilken skillnad mot F&C. God cappucino också. Den låg mittemot Oban destilleriets entré och utanför samt inne i den lokalen hördes en hel del svenska röster. Det finns ett oproportionerligt stort intresse i Sverige för malt whisky. Undrar varför. Bror Björn tipsade mig för många år sedan om Per Ellsberger´s bok om Skotsk Whisky som jag självklart har i skeppsbiblioteket så det är bara att läsa på inför morgondagen om first och final cut osv.

På Tesco (deras ICA alltså) shoppade vi lite proviant. Jakten på riktigt bröd inleddes direkt men som vanligt är det bara vitt skivat formbröd som finns att få tag i. Vi hittade något litet ynkligt som var hårt och brunt och tungt så vi chansade på att den kanske är lite mer tyngd i än detta eviga rostbrödet som jag tror inte ens svenska ankor i vattenbrynet i Eslövs stadsdamm tuggar i sig.
Äckligt onyttigt formbröd, Kilometervisa hyllor. Stackars barn!

Mellan hyllorna mötte mina ögon en annan kunds, en herre i min egen ålder och direkt tänkte jag, ”Han måste vara svensk”, jag såg att han tänkte likadant och vid hans sida gick en dam som när hon tittade till och jag såg hennes ögon hade samma svenska blick. En snabb inspektion av deras kläder, ryggsäckarna var Haglöfs, brallor Fjällrävens och rejäla vandringskängor. Jag smög lite så där diskret intill och visst, hemlandets vilda tungomål smekte mina öron.

Visst är det märkligt hur man så där direkt kan känna igen sitt eget släkte? Det är något i blicken som signalerar Made in Sweden? Kan man ju spekulera i.  

Ett klanfolk är vi skandinaver som Mads från DMI brukar säga. Om nu Danmark verkligen är en del av Skandinavien….. Okej då men inte finnarna iaf! Fast jag gillar finnarna ändå. De är sköna lirare. Har ni inte läst Paasalinna´s böcker så gör det! Harens år eller Kollektivt självmord typ.

Oban var en mysig liten stad och det var nog första samhället som vi sett i Skottland som mer liknade en stad där många turister samlas. Många kafeer, restauranger, fina butiker, bokhandlare, kyrkor mm. Vi var in i kyrkan och tände det sedvanliga ljuset för våra skeppskamrater som följt båtar i djupet eller på annat sätt numera är absent friends. Frid över era minnen kamrater!
Sankt Andrew kyrka

 Lasse hittade till och med en kamera affär med kikare. Han har dissat min kikare från 1975 som är snedbent som en norsk fjällko och inhandlade en Olympus kikare. Jag sa att en man i hans ställning borde ha en Swarowski eller åtminstone en Zeiss men den skånska stämman tyckte de var för dyra. Vilket de också är. Man får fem Olympus för en Swarowski. Så nu är han en kikare rikare och kan spana efter fåglar och delfiner samt fler makrillar under kommande etapper.

Avslutar med en trudelutt från Macpipes




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar