På spaning i Sverige och tillbaka igen

På Spaning i Sverige

Underbara delfiner som vi inte tröttnar på

Ja då är vi tillbaka ombord igen och har redan hunnit avverka flera hamnar. Det är svårt att hinna med att skriva eftersom vi inte ligger still i hamnarna speciellt länge. Ofta kommer vi fram på kvällen och efter en dusch, lite mat och en öl på lokus i stada så slocknar vi rätt snabbt. Och så på det igen nästa morgon. 

Osså har vi ju varit hemma i Sverige och lagt våra röster på något parti eller flera som kanske kan få Sverige på rätt köl igen. Nu skall man väl inte prata politik i en seglarblogg? Men det är svårt att undvika diskussioner såväl hemma som ombord. Som tur är så är Lasse och jag rörande överens om situation Svedala så det blir sällan våldsamma debatter. Mindre handgemäng kan uppstå men det brukar gå över när båten oplanerat rullar över vilken den gör oavbrutet i dyningarna som rullar in från snart sett varje håll verkar det som.

läskigt moln

Ja vad tycks om situationen hemma? Lugna skolor? Snälla elever som pluggar, inte har mössan på inomhus och inte chattar, twittrar, instagrammar eller vad det nu heter idag? och alla har höga betyg, alla skolor är likvärdiga så pluttarna får fin utbildning oavsett var de bor? Gott om plats på sjukhusen eftersom det inte finns några köer? Blåljusen kommer in i alla stadsdelar? Inga bilar brinner? Äldrevården är strålande och inga ligger ensamma på misskötta hem? Städat och fint på gator och torg? Inga ungdomar som skjuter skallen av varandra? Perfekt lagom anpassad integration så alla snabbt kommer ut i arbetslivet? I Sverige ökar inte klasskillnaderna mellan de etniska grupperna? Inga massvåldtäkter så långt ögat når och inga vanliga heller. Arbetslösheten är jämnt fördelad mellan samhällets olika grupper?

I kyrkor vi gå

Skall vi fortsätta på den vägen, med höjda skatter för att ge ännu mer bidrag och reformer eller är det dags att börja ställa lite krav och lägga undan den lättkränktes rättigheter och faktiskt fokusera på den andra halvan som vi har i vårt samhällskontrakt med staten, nämligen våra medborgerliga åtaganden och ansvar? Den gamla devisen; Gör din plikt! Kräv din rätt! Skall ske i just den ordningen. Jobba först, kamma hem godiset sen.

Digitala ljus!! Inge kul sa vi.

INRI = korsord?

Alla röstar som de vill naturligtvis, inte skall jag komma här och påverka. Det kan ju bli som den teokratiska inställningen att församlingen gör som mullan säger. Och hör sen. Då kan ju någon politiker fixa bygglov för en moské eller två! De som röstar som jag tycker får två veckors segling i medelhavet nästa sommar!! Röstfiske efter Lasses makalösa fiskefiske kan vara en ny variant av charterresa!

Tillbaka ombord, här är det nämligen hucklefri miljö, om vi bortser från min fula mössa och vi trivs nog ganska bra ändå. Även med varandra även om vi ibland kan bli som ett raspigt gammalt par. Vi delar hyfsat de dagliga sysslorna mellan varandra. Jag är nog den som oftast planerar och brassar käket, Lasse sköter tvätteriet så idag har vi rena fillingar på oss! Sen har väl jag mer båtskötsel på min lott men det har ju naturliga skäl. Det funkar bra iaf. Ännu har inga ögon klösts ut efter två månaders kamperande ihop. Även om Lasse slog upp en tåjävel igår mot en pollare så blodet stänkte men annars inga djupare ärr synliga. Faktiskt ganska bra gjort av oss tycker jag.

Jättefyren Orvar i A Coruna

Lasse sköljer tvätt??

Skumt med skum till sjöss?

Jag har ju jobbat med spanska Sjöfartsverket i Gijon

Hamnkapten i Gijon

och kollegan Pepe som också nu gått och blivit pensionär bjöd hem oss på en tre rätters asturiansk middag på sina galet härliga balkong med utsikt mot stranden och havet, bara ett stenkast från centrum i staden som har 300.00 asturianos samt 998 restauranger. På kvällen var det kvartersfest i city och det var jättetrevligt att traska omkring bland alla människor och känna sig kosmopolitisk med en öl i handen. 

Utsikt från Pepe´s Bodega balkong!!

Smart bokhylla hemma hos Pepe. Ikea?? Nix

Pepe vid båten

Men eftersom vi skulle segla tidigt nästa morgon drog vi oss tillbaka vid 23 snåret. Även om de festande inte syntes från våra kojer så hördes de! Klockan 5 på morgonen tystnade sakta musiken ner. Inte mycket sömn för två trötta sjömän som drog igång nästa etapp med hålögda unga spanjorer dito spanjorskor som glodde med lingonfärgade ögonglober på oss när vi kasta loss. Hade Lasses blickar kunnat döda hade samtliga av dem förintats på ”el fläcko”!!

Vi tog oss an en nattsegling direkt och stannade inte förrän dagen därpå i A Coruña. Lite segling blev det men det är knepigt att segla med våldsam dyning och svaga akterliga vindar. Och det är VÄLDIGT vanligt här nere runt Biscaya. Vinden sveper medsols med början uppe vid Brest och går varvet runt ner till A Coruña. Dyningen är oregelbunden som den svenska postgången (var tog egentligen vårt fina postverk vägen? Min mor fick vykortet från Skottland efter 1 månad. Lägg detta till de politiska funderingarna. Och skyll inte på Skottarna ety de har så jäkla bra Whisky!)

Halvt blåslagna kom vi iaf fram en dimmig morgon. Dimman har sen vi rundade hörnan av Spanien (Galicien) varit som ett vaddliknande plåster runt båten.

Dimman sveper  in i A Coruña

Dimman svepe
Tydligen är det Golfströmmen som släpper av en dutt vid Island som sen blir kall, 10-15 grader, på sin väg ner förbi Irland och sveper längs Spaniens och Portugals västra kust.

Vid mötet med varm korkeksdoftande luft från land så fälls det ut galet mycket mikroskopiska vattenpartiklar som i sin enorma mängd formligen tvättar glasögon, ögonbryn samt resten av båten som en bättre biltvätt på OK. Vi lär få se eller rättare inte, dessa små vattendroppar några dagar till. Investeringen i en radar har redan betalat sig.

Vem kommer bakom vågen?

En finsk Swan 57a!

I A Coruña låg en flock båtar inne och egentligen är det en salig blandning av långseglare man möter på en sån här resa. Här fanns det unga paret från Holland i en lätt nedgången båt som för dagen var klädd i besättnings nytvättade kläder. Hon bar tvätten samt disken på huvudet bort till de allmänna servicefaciliteterna men om vad han gjorde under tiden veto vi inget. #Metoo har inte kommit så långt i Holland? Där låg en våldsam racerseglare från England Pegasus of Northhumberland, (har dygnsrekordet på 403M, (det tar oss en vecka!!!)) med två trevliga mekaniker från Litauen som flugit in för att laga nåt som var trasigt. Ägaren skulle komma och åka vidare mot en regatta. En engelsman lågo intill som löpande seglade jorden runt och tog betalande gäster på delsträckorna för att finansiera sitt stora intresse. Åka jorden runt alltså.

Holländare med tvättbehov

Fransos

Jorden runt

Annorlunda fransos

Seglare utan gränser Se märket

Barnfamiljer på katamaran

En norrman som tappat sugen

Galet snabb racer seglare

Mittemot låg en dansk som var oroväckande lik Peder Madsen, kanske hans bror? Han var på väg runt jorden med mål Japan. Oj, sa jag då blir du borta länge. ”Jeg kommer ALDRIG att ta hjem igen!!” ”Jeg er vaeck för godt”!! Undra va han hade gjort? 

Skojiga färger

En fransk familj med tonårsdotter fnulade på en 40 fotare båt och ett hippie par i en glatt röd målad båt viftade glatt med handrullade cigaretter som doftade 70-tal. 

En lite udda båt som givetvis var fransk låg inne med ett yngre par. Det verkar som om alla knasiga, märkliga båtar är franska. De är verkligen speciella fransoserna med sina spacade farkoster. Den häftigaste såg vi i Ardglass men innan vi hann plåta den så var den väck. Synd, den hade Rolf velat se! 

Dyningar bryter

Sen har vi de äldre paren som sålt av därhemma och skall segla långt eller kanske bara länge, Barnfamiljen som tagit sabbatsår och skall följa TV kändisarna på Hopperitossa från Familjer på Äventyr och så då typ vi själva, några silverrävar som slagit sig ihop och skall ha en herrsegling mot karibien eller annat.

Väl påpälsad

Det är i sanning en salig blandning av folk och fä (även hundar finns med, en engelsman hade en tax som nog hellre hade varit i Gryts skärgård….) Flytetygen är hela skalan från sunkiga gamla folkbåtar med långhåriga ynglingar till nypolerade Hallberg-Rassys från Ellös som surfar fram med feta plånkor, bokar plats i förväg och flyger in nya segel lite då och då.  Många har samma mål eller är på väg ungefär åt samma håll och då slår man följe några etapper för att kanske senare råkas i någon annan hamn längs vägen.

Croissant test, Vanlig och hälsosammare

”The sailing community” Lite småkul faktiskt. Vi har nu återigen stött på Hans och Christina från Västerås (vi möttes i Norge och Skottland) både i Muros och som idag i Bayone.

Hamnordning i Coruna

Hamnkaptener och datorer i massor

Bayone är mest känt för att Cristobal Colon (Christoffer Columbus på svenska) valde denna hamn för sin återkomst till Spanien 1498? och det var härifrån nyheten om America (namnet kom senare när Amerigo Vespucci varit där och röjt) spreds över den gamla världen. En 1:1 kopia av Pinta ligger i hamnen med möjlighet att se hur en skuta såg ut för 500 år sedan och hur de levde ombord. 

Kan inte låta bli att tänka på hur den nya kontinenten hade sett ut idag, 500 år senare, om vi hade låtit den vara ifred från våra härjningar. Hela indianstammar utplånades inom bara några decennier. Kan rekommendera boken ”Sonen” som handlar om just det.  

Hamnkontoret i Camariñas

Lägg tillbaka nyckeln bakom burklocket!! Funkar det med!

Folkslag ja, när vi nu är inne på det. Lite slumpartade studier av folket på gatan i Asturien, Cantabrien och Baskien jämfört med Galicia ger efter en mycket ovetenskaplig sammanfattning vid handen att i denna landsända verkar det finnas mer än en gen som är gemensam med aboriginerna. Korta, grova, satta och inte snara till leende direkt. Längre österut var de längre, slimmade och påtagligt stiliga. Bror Anders nämnde nåt från Kroatien att ungefär samma iakttagelse hade han gjort map det kustnära folket och de som kom inifrån landet. Långa smidiga vid kusten lite mer tillplattade och breda längre inåt landet. Kanske nåt för en frenolog? Anders har en teori om att fisk och skaldjur blir man lång och smal av, fläsk och kålrötter växer man på bredden av? Hmm mådä?

Galiciens rådhus

Oavsett så är alla vi möter otroligt trevliga, vänliga och hjälpsamma. Även så ock vi!! Vare sig det har varit Skottland, Norge, Irland eller nåt annat land, alla är så snälla. 

Härom morgonen gick jag sta för att köpa bröd i cafeét intill. Tyvärr fanns bara färskt bröd i bageriet på andra sidan byn. 4 km. 

Då harklade sig en arbetslös sjaskig figur med läderansikte och sa på svårbegriplig galicisk dialekt lätt anstruken av castellano ” Yo te puedo llevar por alli en mi coche” jag kan köra dig dit” på ärans och hjältarnas språk, ”jamen inte skall väl jag besvära dig” började jag men längtan efter nybakat bröd och en smaskig croissant tog överhanden och jag blev plötsligt väldigt osvensk och tackade ja till erbjudandet. Han svepte snapsen han hade på bardisken (hick!!) och av det bar i en rostig Peugeot av obestämbar årsmodell dito färg. Butiken var öppen, jag fick de varma eftertraktade baguetten och croissanter. 

Det kallar jag för omtanke om sina nordiska bröder. La en 5 europeng i hans hand som verkade bränna på hans handflata för nej se den ville han inte ta emot. Jag var envisare och han gav sig efter de sedvanliga obligatoriska protesterna. Brödet gick på 2,30 euro. Men det är gesten som är värd hur mycket som helst. 

Vi hade även träffat vår vän Jon i samma hamn och låg nu och gnagde fenders så en fralla åkte över relingen till den glade och härlige norske brodern.

Segling ja. Det glömmer jag ju helt att prata om. Dagen efter dagen före, var det en grym sjö vi inte sett maken till. En orkan drog förbi ute på Atlanten och en liten släng av dess dyningar rullade mot Iberiska halvön. Vi rullade nåt alldeles för jävligt och inte blev det bättre av att vinden hade blåst nån annanstans och lämnat oss till vårt öde. Inte kul sa Bill. Nu e jag jävligt trött på de här sa Bull. 

Med härlige Jon i Camariñas

Segling är nåt sekundärt på en sån här resa. Ofta handlar det bara om att ta sig fram och överleva. Vi har pratat med många och alla är överens om hur lite man egentligen seglar och hur mycket motor som måste användas för att öht komma fram i någorlunda vettig tid. Vem kan segla förutan vind eller rak platt motvind? Med 4 meters dyningar? Visst går det, absolut men det är inte skoj längre när man kommer fram klockan 4 på morgonen, halvt ihjälslagen, utan sömn och dusch på länge. 

Hamnkontoret är stängt till 0930 så väntan är lång innan man kommer till toaletter och dusch för man har ännu ingen kod eller nycklar till grinden. 

Cabo finisterre, Kullaberget är minst lika cool!!

Javisst kan man ankra i mysiga viken , duscha ombord och äta medhavd mat från frysen samt dricka vatten från den egna watermakern. Om sånt finns dvs.

Men vi har haft härliga dagar med. Det är varannan dag badbyxor och varannan fiberpäls ungefär. När solen skiner så blir det snabbt 25 grader och det är ljuvligt.  Igår passerade vi Cabo Finisterre, Jordens ände som alla trodde innan ovan nämnde Cristobal slog hål på den myten. Udden och fyren är vida känt bland sjöfarare men även landkrabbor har väl hört om den udden?  Vi traskar vidare söderut mot Portugallien närmare bestämt Porto. Auf wienerschnitzel!

Finisterre