2019 Hemfärd

Malaga flygplats, det var samma temperatur som hemma

Ja då var det ett tag sedan jag skrev lite här på bloggen. Den långa vintern har passerat för länge sen. Ett snabbt besök gjordes i januari för att se till båten. Allt var i sin ordning. Kapten Anders på Linnea som låg bredvid i hamnen har varit vänlig nog att kolla upp lite då och då om det var nåt men som sagt inget har hänt.

Snart segelklar

Tanken var ju att jag skulle kommit ner redan i april/ maj för att få hem båten till sommaren men så var det det här med hjärtat som strulade. Eller rättare sagt så var det nog läkarna som strulade med min medicin. Jag var på väg i påsk med bil och släp men pga fel medicin fick jag strul med pumpen och hamnade på akuten i en liten fransk by. De fick i alla fall igång den som den ska gå men det var bara att åka hem igen och invänta rätt koll av systemet..
För att göra en lång historia...så nu har jag fått lite nya magiska piller som förhoppningsvis skall hålla rätta takterna i aorta.

Rostig tuta byts mot blank dito...>få se vad italienskt äkta rostfritt håller....

Jag kom ner den 28 juni och det var bara att börja rundvaska skeppet inne och ute. Byta kapell, hissa försegel, montera elektroniken, starta datorerna, skrapa kölen och roder samt bogpropeller. Den var läskigt igengrodd. När jag stack in handen så var det inte bara hårda snäckor utan även något mjuk som kändes lite läbbigt. Men det vara bara att skrapa och borsta gnugga och putsa så efter en stund var allt fint som ett par barnmorskehänder.

Allt är inte vackert som flyter

Lägg till bildtext

Provkörning av bogen samt motor gick utan problem. Seglen gick upp och ner, spisen funkade, kylskåpet producerade kalla öl åt husbonden så vad mer kan man begära?

Ingen frulle ombord så det blev äcklig engelsk, ser gott ut men smakar det inte

Lite sällskap hade ju inte varit dumt. Tyvärr måste hustru jobba och Lasse som var med förra året saknas verkligen.  Ingen att kivas med och slåss om tandkrämen eller nycklar till duschen. Det är uppfriskande att ha lite olika synpunkter att bryta mot varann. Även om man har samma syn på mycket så skiljer sig ändå mycket åt samt att vi är ganska olika personligheter. Men jag tror att som team funkade vi himla bra ihop.

Krogen vid båten, Snubbelavstånd hem...

Men i år är ett nytt år och gode vännen Roy kapsejade ju på Atlanten men klarade sig helskinnad.
läs den spännande berättelsen här: https://www.andante-aventyr.se/2019/05/27/andante-gor-kullerbytta-och-roy-blir-raddad-av-leopard/

Otäck läsning för oss seglare. Det är ju maximalt värsta scenariot för en sailor. Slå runt på Atlanten ensam i en liten båt.!! >Fy och grattis till livhanken Roy. Du har nån tumme med nån däruppe!
Jag kommer att hålla armlängds avstånd till land hädanefter! Är för gammal och ontig i lederna för att göra såna strapatser.

Så nu går hemresan upp längs spanska kusten, inte längre bort än att jag kan ta taxi om det kniper. Planen är att gå in i Rhonefloden och följa den upp till en kanal som går till Rhen. Därifrån ner genom Tyskland och hem. Så det blir ett helt varv runt Europa om allt går som planerat! Kul.

Masten får tas ner för att komma under alla broar men det skall väl ordna sig på något vis. Och ensam däruppe bland alperna blir man inte, det är redan en gammal lotskollega som ligger och puffar runt sen förra året, Pär och Birgitta. Det ska tydligen vara jättefint så det ska bli spännande att se.
Men först skall den spanska kusten betas av !

Jag drog i alla fall iväg fjärde juli och ankrade efter 40 M i en liten mysig vik. Hamnen jag tänkte gå in i var full och de jagade ut mig igen! Sicka ena! Får man väl inte göra mot en trött och törstig sjöman. Skulle aldrig hända hemma!

Lite ringrostig efter 9 månader på landbacken

Nåväl jag hängde på en kanadensare som jag legat strax bakom, han verkade ha koll på var han skulle. Han ankrade upp i viken och jag la mig bredvid. Där låg redan en spansk bår med två par ombord. Sen kom en tysk och slängde i ostronskrapan lite längre bort. Internationellt så det förslår.

Jag dök och kollade ankare och botten. hur klar sikt som helst. 7 meter djupt och sikt som i badkaret.

Mysigt med bada

Nästa dag var det lite segling och mycket motor, Svaga vindar sol och 35 grader är det vanligaste väderläget här tydligen.

Efter att ha förtöjt i nästa hamn, Aguilas så kom nämnda spanjorer över och pratade lite. De ville gärna se mig på middag på kvällen. Så det var till att ta en snabb Liverpoolare, mumma sig och fylla ut bästa kortbyxorna med spänstiga vader. En trevlig kväll med mystiska maträtter på en liten sylta som hade sett bättre dagar.

Nyvunna spanska vänner

Aguilas kl midnatt, full rulle

Men det var gott och ölen var kall. Deras dialekt var lite svår att hänga med så jag hajade väl 60% resten sa jag bara si si och såg glad ut vilket föll dem på läppen.

Dagens resa gick till Cartagena och den är inte heller nåt att skriva hem och brösta upp sig för.  Svaga vindar gränsandes till obefintliga och så några ryck där seglen åkte upp för att efter 30 minuter se dem hänga som Björklund när han läser demoskop mätningarna över vilka som röstar på vad i Sverige. "vi har inte nått fram med vårt budskap" säger han Men jag tror att det är precis vad de gjort och då går det som det går.

Det var en gång en flod

Skall bli spännande att se om Nyamko får sprutt på de gamla folkpartisterna. Tur att inte Ullenhagen vann, Då hade partiet rasat under 2%. Eller synd kanske för då hade vi sluppit dem!
Få se om Nyamko kör hårt med en egen linje eller om hon vill läka ihop resterna av det splittrade gänget? Kör hon hårt så blir nog Gal-Tan delningen en fifty fifty affär och så kan halva gänget starta Liberalerna 2.0. Vi får se

Just i skrivande stund så drog vinden i från 2 ms till 15 m/s på en kvart! samt regn. Jag är himla glad att ligga väl förtöjd i en hamn med wifi och kalla öl istället för att gunga i en liten vik rädd för att ankaret skall dragga.
Imorgon får vi se vad chefen har för väder i påsen.