|
Hamnkapten fotograferar alla båtar när de kommer in!! |
Dimman låg tät över hamnen när vi lämnade Peterhead och
äntligen fick vi verkligen användning av radar apparaten för 10.000 kr som jag
köpt. Läskigt att gå i dimma och inte se något. Det skummade vilt från stäven
när vi rundade några uddar. Vinden och grov dyning var med oss men så mötte vi
tidvattenströmmarna runt uddar och då kokade vattnet runtikring. Riktigt läbbigt
men eftersom den medgående vinden och vågorna var så starka blev det ganska ok
ändå.
Vinden brallade i rejält mot slutet och vi fläskade fram i
7,5 knop som mest, med bara rullgenuan ute på vädring. Nästan inga andra båtar syntes.
Ryktet om den lilla hamnen Whitehills hade nått oss så vi
bestämde oss för att bita av benet mot Inverness i två delar och fortsätta en
annan dag. Det kändes mysigt här så vi tar nog 1 dags paus.
|
Snart förtöjda inne i den fantastiska hamnen |
Vi kallade upp på vhf och Hamnfogden Bertie stod och väntade, fotograferade oss på väg in och gav oss filerna. Bertie ville bara ha cash och det hade inte vi
några. Hans motivering var att
”Cards!!! I cant fiddle with the books!!”” Bra skäl tyckte vi, men hur
pröjsa hamnavgiften på 20 £ i cash när vi bara har plastlappar?
På kvällen dök hans och Christina från Lajka (som vi seglade ihop med över Nordsjön) upp och det blev
en öl på puben innan vi slocknade. (I kojen alltså inte på puben....)
|
Västeråsare Hans och Christina på SY Lajka |
Stället (byn inte puben alltså) verkade trevlig så vi bestämde oss för att stanna upp
en dag och gå på spaning. Noterade att en till svensk båt låg inne. Tre av fyra
turistbåtar var alltså blågula. Så nog finns det svenskar ute i seglarvärlden.
Vi tog lokala tricken in till Banff och strosade. Kaffesugen?
sa Bull, Visst fan sa Bill, så vi började leta fikaställe. Inte fanns det några
nånstans hur vi än spanade efter cappuccinomaskiner och gatuserveringar. Men nu
är vi i Skottland och det regnade i princip hela tiden. Trottoarerna är typ 50
cm breda så det finns inte plats för vare sig bord eller kaffedrickare ju.
En
tant i lustig hatt med fjäder gick förbi och vi tänkte att hon vet nog var man
kan få en kopp java.
På bred obegriplig skotska sa hon att gå in i apoteket
(Pharmacy alltså) gå igenom och ta trappan bredvid muggen upp till 3 våningen så
ligger där ett kafeé..
|
Mysiga Cafeet, Muncho |
Jaha……där står säkert skotska kiltklädda huliganer och tänker råna oss på våra kompasser samt Lasses väderbitna sydväst ? Hon såg oskyldig ut så vi knallade upp tre trappor och vips så uppenbarade sig ett litet sjukt 50-tals mysigt kafe med söta skottinnor (heter det så?) och nybakade scones med alla sorters kaffe man ville ha. Sååå himla fränt! Vitkrulliga tanter snattrade från borden och barn sörplade mjölk. Lasse knappade på telefonen för det var free wifi osså.
|
Regnigt i Skottland, Inga skogsbränder!! |
Regnet mötte våra rödbrända nosar utanför, så det var att streta vidare med sydvästen i nordosten och vi begingo oss mot ett gammalt slott från 1630 cirka. Ett sommarställe för någon Earl Fife Duff av Fisenfält. Helt makalöst ställe i tre våningar. De måste ha varit något så in i hellvitte rika på den tiden för att ha råd att både bygga och driva ett sånt ställe. Kompisar med kungen var de också att döma av alla rävjakter pörtet hade huserat. Vårt hus i Skåne ter sig lite larvigt i jämförelse……jaja Earlen med käring var säkert inte lyckliga....
|
Fluffigt sovrum för Earlen |
|
Juste trappa till övervåningen |
|
Matsalen |
|
Modell av slottet |
Fika igen i slottskafeet där vi tog thé med kladdig onyttig muffins.
Lite shopping på Tesco (Englands Ica Maxi) och så blev det kvällsmat på Whitehills Rockfish Chip Shop (Fish and Chips ställe nummer ett).
|
Jag har endast i Kristianopels hamnkrog ätit riktigt god
fishandchips men detta var nummer två. Men så tog jag battered lobstertails istället!!
Satt som en smäck ju! |
Så mycket ni får uppleva och se, är nästan lite avundsjuk, men så kul! Roligt att se dig i en annan roll Lars, än den som vi brukar se dig i!
SvaraRadera